Svininfluensa vaccin

En vaccination innebär att man tar ett vaccin med en del av viruset som försvagats eller dödats så man inte blir sjuk av det. Genom det kan< man utveckla en viss motståndskraft mot ett visst virus.

Hur länge ett vaccin skyddar kan variera med olika sjukdomar. För influensa behöver man vaccinera sig en gång varje år. Vaccinet mot svininfluensa ges i två doser med 3-4 veckors mellanrum. Efter den första dosen har man utvecklat ett visst skydd, men det är först efter den andra sprutan som skyddet blir mer effektivt.

Antivirus läkemedel mot influensa

Antivirala läkemedel mot influensa hindrar viruset hos en smittad person från att spridas mellan infekterade celler till friska celler inne i kroppen. Detta bryter sjukdomsförloppet. Om medlet ges som behandling mot en influensa som pågår börjar kroppen utveckla viss immunitet, och man har troligen ett visst skydd mot viruset även i fortsättningen.

Biverkningar

Tar man antivirala läkemedel i förebyggande syfte är man inte skyddad mot smittan igen när man har slutar ta läkemedlet. Att ta antivirala läkemedel i förebyggande syfte har nackdelar. Risken ökar för biverkningar, likaså att viruset blir resistent och motståndskraftigt. Alla vacciner ger biverkningar precis som de flesta läkemedel. Det innebär inte att alla personer får symptom eller problem, men några får det. Av vaccinet mot vanlig influensa finns en del mindre biverkningar, dessa går oftast går över på ett par dagar. En del får svullna lymfkörtlar och en del kan få feber, illamående och andra symtom som liknar en lindrig influensa.

Genom att ta ett prov från näsan kan man vara säker på att en person är smittad av just svininfluensa. Prover tas i första hand på dem som blivit allvarligt sjuka med influensasymptom och har någon annan sjukdom som gör att de är i en riskgrupp.

Riskgrupper är bland gravida, personer med kroniska hjärt-, kärl- och lungsjukdomar eller nedsatt immunförsvar.

Allvarligare symtom som man bör söka vård direkt för är om man har hög feber i mer än tre dygn, har ont i bröstet, blå läppar, hostar blod, torr i munnen och kissar lite, kräks mycket, har krampanfall eller blir förvirrad.

Den nya influensan A(H1N1), kallas även svininfluensan. Den orsakas av en ny variant av virus som de flesta av oss saknar motståndskraft mot. Unga och unga vuxna är dom som främst har insjuknat, även om dem flesta endast blivit lindrigt sjuka. Att många yngre människor, i övrigt friska har insjuknat i den nya influensan kan bero på att dem inte tidigare har drabbats av något influensavirus. Som vid alla influensaepidemier har det inträffat ett antal dödsfall, ett fåtal även i Sverige. Cirka hälften av dem som drabbats svårt av den nya influensan har haft en bakomliggande kronisk sjukdom. Svininfluensan upptäcktes först i USA och Mexiko och klassades som en pandemi i juni 2009.

Svininfluensa och fågelinfluensa

I dag känner man till tre sub-typer av influensavirus typ A som finns i världen, vilka är H1N1, H3N2, och H1N2.

Influensavirus av typen A kallas ofta generellt för fågelinfluensa men svininfluensa ska inte förväxlas med sub-typen H5N1, som ofta just refereras till som ”fågelinfluensa”.

Vaccinering mot influensa

Man kan ta vaccin mot influensa. Vaccinet måste tas i god tid före en influensaepidemi och vaccinet är anpassat till de virusstammar som man tror dyker upp under den kommande influensasäsongen. Vaccinet rekommenderas främst till personer i riskgrupper som kan drabbas extra svårt av en influensa. Skyddet mot insjuknande i influensa uppskattas till mellan 50-80% och om man insjuknar kan symtomen vara lindrigare och innebära mindre risk för komplikationer.

Antivirala medel finns och bör ges mycket tidigt i sjukdomsförloppet för att användas som profylax. Bakteriella följdinfektioner och komplikationer behandlas med antibiotika.

Följdsjukdomar av influensa

En influensa kan ibland fortsätta och övergå i en bakterieinfektion som till exempel bihåle-, öron- eller lunginflammation. Lunginflammation är en följdsjukdom som kan bli allvarlig om man tillhör en riskgrupp.

Influensa inleds ofta relativt plötsligt med snabb och ofta hög feber, frossa, allmän sjukdomskänsla med muskelvärk och huvudvärk. Symptomen kan vara huvudvärk, torrhosta, feber, ömmande muskler, dålig aptit, trötthet, rinnande näsa, ont i halsen, frossa, orolig mage, röda ögon, smärta bakom bröstbenet.

Alla blir inte lika sjuka eller känner av samma symptom om de blir infekterade med influensa. En del får till exempel endast snuva, och en del har inga symtom alls.Hos barn kan det även förekomma symtom som kräkningar, diarré, feberkramper och pseudokrupp.

Influensan varar cirka en vecka

Efter några dagar brukar symtomen lätta och de flesta tillfrisknar efter runt en vecka. Det är vanligt att man kan känna sig kraftlös och hängig i några veckor efter att infektionen är försvunnit.

Komplikationer från influensa

Öroninflammation eller bihåleinflammation kan vara uppstå som en följd av influensan. En lunginflammation kan även uppstå som en komplikation av influensan, orsakad av bakterier som finns inom luftvägarna normal. Dessa sekundära lunginflammationer ger en överdödlighet hos äldre personer eller personer i riskgrupp i anslutning till influensa.

Om man har feber som först går ner och sedan går upp igen skall man vara lite vaksam.

Det kan innebära att man fått en bakteriell infektion och att man kan komma att behöva antibiotika.

Influensavirus sprids luftburet mellan människor. Influensa utvecklas ofta till en epidemi. Det brukar ta ungefär två dagar från det man smittats till dess man blir sjuk och symptom bryter ut. Influensa smittar genom luften, virus finns i partiklar av vätska som sprids vid hosta och nysningar. Det är mycket svårt att undvika virus då små partiklar kan sväva i luften ganska länge. Viruspartiklar kan landa på alla möjliga sorters ytor och där överleva i timmar. Influensan smittar sedan genom att virus kommer i kontakt med slemhinnor, t ex genom att man gnugga sig i ögonen eller peta sig i näsan. När virus kommer in i kroppen förökar det sig snabbt tills kroppens immunförsvar klarar av att stoppa och hindra smittan. Hygien och att tvätta händerna är extra viktigt under influensatider för hindra smittospridning. Risken att smittas är större inomhus än vad den är utomhus. Viruspartiklar skingras fortare i fria luften.

Svårt att undvika smitta

Influensavirus är mycket smittsamt och då man smittar som mest dygnet innan symtomen bryter ut, så kan man lätt smitta andra utan att veta om det. Tiden från det att man har blivit smittad tills man blir sjuk och upplever symtom är kort. Det kan ta mellan en till tre dagar.. Influensavirus förändras även år från år och återkommer i nya former. Därför kan man bli smittad igen och blir inte immun mot influensa.

Influensa är en infektionssjukdom som orsakas av influensavirus och är smittsam. Influensa sätter sig oftast i luftvägarna och oftast går infektionen över av sig själv inom ungefär en vecka och behöver ingen speciell läkemedelsbehandling. Ibland kan emellertid influensa leda till följdsjukdomar. Äldre personer och personer i riskgrupper, tex med hjärt- och lungsjukdomar, personer med nedsatt immunförsvar eller äldre personer kan bli allvarligt sjuka av en influensainfektion.

Återkommande influensa

Influensa finns alltid på jordklotet. I Sverige är det under vinterhalvåret som de flesta fallen inträffar i en period mellan sex till sexton veckor. Upp till 15% av befolkningen har bedömts drabbas av influensa årligen. Man är smittsam ungefär ett dygn innan symtomen bryter ut och smittrisken är större inomhus än vad den är utomhus. Man är också smittsam så fort hosta börjat och man kan smitta fram till dagen efter det feber har försvunnit.

Virus är svårare att behandla

Virus är mycket mindre än bakterier och går inte att behandlas med antibiotika.Man kan dock vaccinera mot influensa med så kallade antivirala receptbelagda mediciner. Virus har emellertid förmåga att ändra form vilket gör behandling svår och komplicerad. Om influensa varar i längre tid än en vecka eller om symptomen blir mycket svåra är det bäst att kontakta läkare. Det kan vara tecken på att influensa håller på att kompliceras med eventuell lunginflammation eller bihåleinflammation.

Fuktig luft eller kyla utlöser inte influensa. Däremot kan förändringar i temperatur få symptomen att visa sig tydligare och snabbare.

Om man vill undvika snarkning så ökar sannolikheten att lyckas om man sover på sidan eller magen.

Det kan vara svårt att ändra en invant sovsätt och då speciellt när man sover på rygg. Tennisbollstricket eller hårborst tricket insydd i pyjamasen fungerar dock. Det kan också fungera att sova med en ryggsäck fylld med en kudde.

Andas genom näsan

Det är eftersträvansvärt att andas genom näsan när man sover eftersom vibrationerna av luftflödet blir mindre. Men den som har trång näsa, vilket kan bero på att näsan är sned, att man har polyper eller är förkyld, andas istället genom munnen. Det ökar risken för att man snarkar, men också för ytligare sömn. Ett tips i det läget kan en så enkel åtgärd som att sätta tunn kirurgtejp tvärs över munnen hjälpa. Observera att det är tvärs, det vill säga från näsan och ner mot hakan! Ett annat sätt är att prova en näsutvidgare, det vill säga en liten sak i böjlig plast som fästs i näsborrarna, eller ”snarkplåster”, som gör det lättare att andas genom näsan. En del personer blir hjälpta av oljor som fuktar näsan.

Det finns många olika metoder för att förhindra snarkning, varav många bygger på att förändra det beteende som leder till snarkningen. Exempel på metoder är viktminskning, undvikande av alkohol och andra lugnande medel, undvikande av rökning och att undvika att sova på rygg.

Viktminskning motverkar snarkning

Gå ner i vikt. Motion och ändrade kostvanor kan göra att problemen minskar.

Undvikande av alkohol

Undvik alkohol, lugnande medel och sömntabletter av så kallad Bensodiazepintyp. Dessa medel gör att muskulaturen kring svalget slappnar av, vilket ökar risken för snarkning.

Undvikande av tobaksrökning

Rök inte. Tobaksrökning gör att slemhinnorna irriteras och svullnar sedan minskar utrymmet i andningsvägarna.

Sov inte på rygg

Sov inte på rygg. När man ligger på rygg blir andningsvägarna trängre. Ett roligt och kanske ännu viktigare tips är att sy fast en tennisboll, eller en hårborste med borsten vända in mot ryggen, i pyjamasen. Det hindrar kroppen från att rulla över på rygg i sömnen.

Receptfria medel

Det finns receptfria medel mot snarkning, t.ex. särskilda plåster som hjälper den som snarkar att andas genom näsan, vilket minskar besvären med snarkning.

Kirurgi

Det finns även kirurgiska metoder mot snarkning.

Den vanligaste orsaken till snarkning är övervikt (nästan hälften av patienterna som söker hjälp för snarkning är överviktiga) men det kan också bero på stora halsmandlar. Forskning tyder på att det är fettet kring halsen som orsakar förträngningen i svalget, så det är kragmåttet snarare än kroppsvikten som har betydelse.

Man räknar med att ungefär 20 procent av alla svenska män snarkar regelbundet och ca 10 % av alla kvinnor. Snarkning uppkommer vanligtvis vid svängningar av tungspenen, den fria delen av den mjuka gommen och av främre och bakre gombågen. Det är mot detta område kirurgisk behandling mot snarkning syftar.

Övriga orsaker till snarkning

Andra orsaker till snarkning kan vara:

• Trång näsa, eller på grund av polyper
• Svullna slemhinnor (rökning eller allergi)
• Sned skiljevägg i näsan
• Trång hals på grund av stora halsmandlar, svullna slemhinnor eller förslappad vävnad som försämrar luftens passage
• Övervikt (fett kan lagras i luftvägarnas väggar och göra svalget trängre). Många överviktiga snarkare har blivit av med sin snarkning genom att gå ner i vikt!
• Alkohol, sömnmedel, lugnande medel, allergimediciner kan ge en för stor avslappning i de muskler som håller svalget öppet.

En annan vanlig orsak kan vara att man ”tappar hakan” så att tungan och gomspenen faller bakåt i svalget när man sover på rygg.